Spabad i minusgrader & en pinsam situation

I know... jag måste skärpa mig nu och uppdatera den här bloggen lite oftare!! Fy Frida.... ändring!

Jag har precis i skrivande stund kommit hem från ekerö där jag hälsade på min moster och mina två älskade kusiner <3 hemma hos henne åt vi middag och sedan låg Lotta och jag i deras spabad på altanen i cirka en timme... lyssnade på hälig musik och gottade oss i 38 gradig värme !! inte så dåligt!!

Meningen var att jag skulle köra enda hem, men efter drygt 20 minuter kände jag hur jäkla trött jag var och var tvungen att byta med papps... tur att han finns ibland *ler*. Sen sov jag resterande väg hem...

Har jobbat hela dagen idag... hjälpte till lite extra på jobbet och har suttit och ringt samtal hela dagen angående xtravaganza, det nya konceptet vi tagit in på gymet. Kändes grymt bra för jag han klart hela högrn som låg och väntade =)

Fick även några av mina kollegor att skratta högt idag.... Inatt sov jag för första gången hemma hos Pär, deet var mysigt. Han började jobbet tidigare än mig, så jag låg kvar i sängen drygt en timme till... När jag skulle gå frågade hans pappa om jag ville äta frukost innan jag gick eller om jag skulle göra det på jobbet, "för annars är det bara att ta vad du vill ha i kylen" *hihi* söööt!!
Hur som... när jag väl tagit bussen ner till centrum märker jag att min mobil inte är med, och kommer på att jag glömt den under kudden hos Pär.. *oops* hm...  under förmiddagen försökte jag febrilt att leta efter numret hem till dem på eniro.... I could not found it!!! så jag var tvungen att gå till Pär's syster (Anna) som jobbar på samma jobb som mig... hon och Ylva satt i ena arbetsrummet och arbetade och småpratade... så går jag in o ba:

- Hehe, nu ska ni får ngt att prata om när jag gått ut härifrån
dom typ: - eh???
- Jooo... det är så att..... (tittar på Anna) jag skulle, eh, behöva en sak av dig.
Anna tittar förvånat på mig och jag fortsätter:
- Alltså.... ett telefonnummer...
Anna och Ylva tittar på varandra och småflinar... Jag e galet generad och kan typ inte få fram någonting...
tystnad, blickar och typ asgarv bryter ut... (Dom har inte riktigt hajat vad det handlar om än)
jag fortsätter:
- alltså.... (lång väntan, röda kinder) numret till din bror... *ler*
Anna kollar på mig: min bror? PÄR?!
- eh.... aaa.... (generad) detärnämnligensåattjagsovdärinattochglömdeminmobilnär jaggickimorse ochharförsöktletaefternumrethelaeftermiddagen menharintelyckatshittadet.

Så gick det till då det blev allmänt kännt på jobbet att jag träffar min kollegas bror... *tihi* Men han e så go så han får skylla sig själv!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0