FitnessFrida

 

Min morgon började klockan 06:00 då klockan ringde. Pigg som en lärka studsade jag upp ur sängen, det var ju en spännande dag och helg som väntade! Maten som skulle med plockades ihop och så även det sista i resväskan. (helt galet att jag hade lika mycket packning som när man åker utomlands en vecka!)

 

Jag kan inte låta bli att känna mig besviken över att det så kallade trycket som man vill få fram på scenen inte infann sig förrens jag kom hem. Jäklar vilket krut i ådrorna jag hade efter en god middag och glass. Formen på kvällen var faktiskt lååångt ifrån den jag hade på scen och jag har ärligt talat aldrig känt ett sånt tryck i musklerna som jag gjorde då. Häftigt att uppleva men dålig timing, det är ju på scenen man vill känna sådär!

 

 

Ja, ta en titt på klockan igen - 04:30 och jag kan inte sova. Övertaggad och med en mage som strular (nervositet/spänningar som släpper i kombination med ett matintag som det senaste dygnet varit något utöver den vanliga dietmaten samt vätske och saltbalanser som inte är återställda fick min redan struliga mage att fucka ur en del) är det OMÖJLIGT att slappna av och sova. Dessutom rullar ju en massa tankar, funderingar och intryck från helgen runt i mitt huvud.

 

Vi börjar med det som många tycker är det väsentliga - hur gick det? Rent resultatmässigt kom jag på en 11 av 11 plats. Och ja, det suger att komma sist i sin egen klass, det tänker jag inte sticka under stolen med. Men Bodyfitness är en bedömningssport och det är domarna som dömmer, samtidigt som allt hänger på vilket "motstånd" man har. Jag måste nog ändå säga att konkurrensen inte var stenhård om dom sista platserna. Vi var ganska så jämna. Tjejerna i toppen spelade däremot i en division för sig. Vilken fysik, helt fantstiskt!

 

När man kommer på sista plats känns det direkt som om man måste börja försvara sig. Ni vet, komma med en förklaring.... Ja men... Dvs. Min egen försvarsmekanism mot vad andra ska tycka sätter direkt in. Men jag tänker inte göra det för jag är så SJUKT nöjd med min insats igår. Ni som har FB - titta bara på bilderna ni fått se - jag ler precis hela tiden och njöt av varenda sekund av vad dagen hade att erbjuda. Jag var i nuet, upplevde det jag så länge drömt om och kämpat för. Det var fantastiskt!

 

Hela helgen i sig kan sammanfattas med ett ord: magiskt. Välplanerad tävling, alla människor, allt fix och trix runt omkring, piffande, fixande, ätande, pumpande, vilande. Men för min egen del kändes det som ett litet antiklimax att just stå på scen. Jag hade förväntat mig en riktig kick av att stå i strålkastarljuset på scenen (jag har hört sååå många berätta om just det). Men jag upplevde aldrig att den känslan riktigt infann sig. För det första gick varje moment på scenen så fort att jag knappt hann tänka. Att fundera på om jag stod i rätt poser (det som jag och Madde övat på för att framhäva mina styrkor) under bland annat T-walken var inte ens att tänka på. Nej, det är inte så lätt som det ser ut... :o)

 

Jag har redan fått och vet att jag kommer att få ytterligare frågor om vad jag ska göra näst. Och ärligt talat vet jag inte. Jag ska låta dessa intryck få sjunka in, njuta av att vara i mål, glädjas åt att ha fått dela denna helg med mina två andra tävlande teamisar Louise och Sanna som knep en både 1:a och 3:e plats i långa klassen och samtidigt inspireras av alla träningsmänniskor och vilken fysik man faktiskt KAN ta sin kropp till.

 

 

När ni läser det här sitter jag på tåget mot Alingsås och förmodligen mumsar jag på lite mat så jag slipper se så trycklös ut som på bilden nedan. Det blir inge mer uppdatering på bloggen förrens efter tävlingen, men ni får gärna följa mig på FB så länge :o)

 

 

 

En liten lista på saker jag vill äta efter tävlingen:

 

Cola Zero <3

Kaffe

Brownie från 7-eleven

MC-flurry med kolasås och dajm

Lyxshake från MAX

Kesella med hallon

Sushi

Alla sorters BRÖD - gärna med smör, ost och gurka på.

 

Hm.. det var nog allt just nu! ♥

 

Imorgon åker jag till Alingsås för att på lördag stå på Scen. I Mitt livs form. En dröm som jag har haft sedan 2007, då min dåvarande PT & arbetskollega Åsa tävlade, ska äntligen bli verklighet. Ett mål som jag under ett och ett halvt års tid har haft i sikte, men som jag under det senaste fem månaderna verkligen har kämpat för.

 

Mitt mål är redan nått. Jag har bevisat för mig själv vad jag själv klarar av. Jag har genomgått en tävlingsdiet, jag har svettats, gråtit (faktiskt inte så många gånger!) och mått både förvånansvärt bra under i stort sett hela dieten, men också haft tillfällen då jag undrat vad fan jag håller på med.

 

Hade jag velat, hade jag kunnat ha säkert tusen anledningar till att ge upp och inte fullfölja min satsning. Bland annat har både min morfar och farfar gått bort under våren. Det har inneburit tyngre perioder då fokus har sviktat lite. Jag minns ochkså att påsken kändes extra tung - det är ju en högtid då man ofta träffar nära och kära under flera dagar för att mysa och umgås kring mat (för att inte tala om godis). Jag valde ut en dag i förväg och planerade allt annat kring det. Jag har helt enkelt hållt mig till planen, och nej det var inte kul alla gånger, men idag är jag så sjukt stolt över mig själv! 

 

Som sagt - jobbet är gjort och målet är nått. Det som återstår nu är bara finalen och själva målgången. Som en enda stor fest där jag får äta gosaker, visa upp mitt hårda slit, bli sminkad, fixa håret, bära bling-bling och känna mig som en prinsessa hela dagen.  Det ska bli sååå kul och jag har verkligen sett fram emot det här. Inget kan stoppa mig nu!  :o)

 

Jag kan inte påstå att jag var kaxig på träningen imorse. Tredje tömningspasset klarades av och var helt klart jobbigast av dom alla (vilket det förmodligen skall vara). Höll mig till Miiinivikter och till och med en liten pinnstång kändes tung, ni vet en sån där man värmer upp med?! Fumlig är bara förnamnet och jag tappar nästan allt jag tar i. Men det skall ju förhoppningsvis gå över snart :o)

 

Som jag skrev igår består dagen av jobb och sedan en jäkla massa packande och matlådefix. Jag lovar att ta ett kort på mitt berg av mat som jag kommer att transportera med mig på tåget... haha!

 

Det jag längtar allra mest efter just just nu: en stor latte med kanel på och en cola zero!

 

 

 

 

 

 

Jag vet inte om jag kan påstå att dagen har varit bra, bra blir det väl aldrig då man måste ta sig igenom jobbiga saker. Men begravningen var fin. Och i sånna här sammanhang är det svårt att genomföra sista veckan inför diet. Man vill gärna vara en del av gemenskapen; av sorgen, glädjen och fikat efteråt. Hade det varit en vanlig dietvecka hade jag kunnat anpassa dagarna så att jag kunnat medverka helt och fullt ut. Men nu är det som det är. Inte ens en kaffe utan jag sippade fint på mitt vatten. Det allra viktigaste och det som bestyder mest är dock att jag kunde vara närvarande.

 

En liten mini fotosession ägde rum på gymmet idag, anldeningen får ni veta i början av nästa vecka :o)

 

Nu är morgondagens matlådor färdigfixade (och nej, det varken ser mycket ut eller är det) och jag sneglar på det som råkade komma med i shoppingvagnen i söndags. Snart. Får. Jag. Smaka. På. Detta.

 

Min första tömningsdag är snart avklarad och jag tackar gudarna för det. Det har varit en fruktansvärd dag med huvudvärk, hunger, vattendrickande och kämpande för att få i mig det äckliga saltet. Åt nyss min sista "portion" tillsammans med lite avokado. Only 1 more day to go... (onsdagen blir något lättare sen).

 

Tyvärr gissar jag att morgondagen kommer att bli betydligt jobbigare, framförallt psykiskt. Min farfar gick bort för drygt två veckor sedan och skall begravas imorgon. Så det känns riktigt tungt att ha något så känslosamt och jobbigt så nära inpå min tävling. Men har jag klarat av denna dag ska vi nog ta oss igenom morgondagen också. Tillsammans med familjen får vi ge varandra stöd <3

 

OBS! Det är lika bra att du slutar läsa redan här om du inte klarar av att jag tänkter vara lite självgod denna vecka, efter några år av träning och fem månaders dietande och såååå nära detta mål som man bara kan bli. Men jag är ung fortfarande och vem vet vad mitt nästa mål i livet blir? Kanske att bättra mig och fortsätta tävla? Eller så hittar jag något helt annat livsmål... Det får tiden utvisa.

 

Idag kördes iaf den här dietens sista riktiga träningspass på gymmet. En härlig och pigg känsla i kroppen. Det hela avslutades med en tupplur i solariet innan jag tog mig hemåt för att äta lunch. Nu väntar lite planeringsarbete med nästa veckas kost innan jag åker iväg till affären för att veckohandla. 

 

 

 

 

Idag är det exakt en vecka kvar tills jag skall stå på scenen. Det trodde jag inte för fem månader sedan...

 

Till att börja med vill jag tack alla de vänner som jag träffade igår när vi var på examensfest hos Maria och som gav mig så mycket pepp och lyckönskningar. Det är GULD värt och jag blev sååå glad, tack för att ni finns!  :o)

 

Imorse prioriterades sömnen och jag sov ända till halv tio, något som jag inte lyckats med under hela våren. Sambo och jag körde ett lass med saker till nya lägenheten och skall nu koppla av. Imorgon väntar mycket fix och trix inför sista veckan. Det blir inte en vanlig  dietvecka utan kommer att bestå av den så kallade tömningen och fyllningen inför tävlingsdagen. Någonting som är varken hälsosamt eller som bör testas hemma. Det är ju bland annat det man har sin coach till!! Vätska, salt, kost och träning anpassas efter ett särskillt upplägg med målet att driva ut kroppens vätska så att man ser mer definerad och hård ut på tävlingsdagen. Hur just min kropp kommer att reagera på detta återstår att se...

 

 

 

Det har varit en lååång och seg dag idag.. Huvudvärk, mensvärk och ryggont. Skyhög puls under träningspasset. Och hungrigare än jag varit de senaste veckorna.  Men det är ju inte långt kvar nu, festade med en cola zero efter min middag och om dryga timmen får jag äta lite kesella. Och alldeles strax börjar Svenska Biggest looser som jag följt under våren.

 

 

 

 

Då var det mindre än två veckor kvar tills jag ska göra premiär. En liten dietvecka kvar innan tömning och fyllning. Just nu bara flyter livet och jag älskart! 

 

Energin var verkligen på topp under dagens pass så jag bjuder på två bilder så här på kvällskvisten. Sen väntar sängen, så go natt med er! <3 <3

 

 

Man märker att det är nära nu när det dimper ner ett sånt här mejl från Coachen:

 

 

 

Nu är det nedräkning på riktigt, idag 18 dagar kvar och trots förkylningen som ligger kvar där i bakgrunden så känns allt kanon. Solen skiner, pigg och energifylld (okej, energiFYLLD kanske var lite att ta i...). Men jag mår bra, känner mig glad och förväntansfull inför det som komma skall. Hallå lixom? Det är ju det här jag har kämpat mot hela våren... tjohej!

 

Nu ska bara förkylningen och det lilla, lilla halsonda som finns kvar få släppa helt innan jag går på veckans benpass och vågar köra på lite mer på cardion efter styrkan. Men fram tills dess lyssnar vi på kroppen :o)

 

Det är förkylda hälsningar som jag skickar från Göteborg. Jag har hållit mig frisk under hela dieten men vaknade upp igår morse med världens tjockaste hals och snorig näsa. Finns inte mycket att göra åt det, bara lyssna på kroppen och låta bli att stressa. Jag blir ju hellre sjuk nu än om två veckor.

 

För tillfället ligger jag hemma i Team Malins soffa och väntar på att kvällscaseinfluffet skall bli färdigt. Malin tar väldigt bra hand om mig. Vi har hunnit njuta av en kaffe i Göteborgssolen och ätit en suuupergod sushi och jag har även lyckats få tag på tävlingsörhängen!

 

 

Dagen här började dock med avstämning och poseringsträning med Coachen. Skönt att få ses och stämma av så här nära inpå tävling. Nu är det inte långt tid kvar, två dietveckor och en tömning/fyllningsvecka innan den stora dagen är kommen. Kan knappt tro själv att det är dryga tio kilo jag har tappat sedan i Januari. Nu är det bara att glida in i mål!!

 

 

 

Och sola lite mer solarium innan dess . . . . .

Under helgen har solen skinit och värmen har kommit på besök, jag har haft mina nära och kära runt omkring mig, grillat kycklingfilé (sensation för smaklökarna!!) och kört några bra träningspass. Då kan man inte avsluta helgen på annat sätt än med ett leende på läpparna. Hockeyfinal, soffläge och en cola zero står på kvällsmenyn.

 

Idag fanns det mycket att ge på intervallerna och härligt tryck i musklerna efter gårdagens matpåfyllning... 

 

 

 

Igår var det exakt en månad kvar tills jag ska stå på scenen. ja, ni läste rätt... EN månad! Det är sjukt hur fort tiden har gått sedan dietstart i Januari och jag misstänker att de sista 30 dagarna kommer att springa ifrån mig i ett ännu mer rasande tempo, med ännu mer fokus på främst träning och att sköta en strikt diet.

 

 

Däremot består varje helg fram till tävling av någon typ utav aktivitet, så dom får lixom bli som små målstolpar där jag vecka för vecka kan "bocka av" och ladda om. Det är ju hur kul som helst det här ju! *wiiie*

 

Vi startar upp den första av de sista helgerna med att fira Pappa som fyllt år. Det blir till att träffa min stora, underbara & mysiga familj och grilla lite lördagsmat. På söndagen har jag sedan tid för att piffa till mina naglar :o)

 

Helgen efter bär det av mot Göteborg för att träffa Coachen en sista gång och sedan umgås med Team-Malin som så snällt låter mig bo hos henne.

 

Första helgen i Juni är det namngivelsefest för systers lilla bebis, innan jag vinkar av Sambo som åker till Rom (han flyr några dagar för att orka med sluttampen med sin dietande flickvän.. haha!). Därefter är det Examensfest för min vän Maria som pluggat till sjuksköterska, hon är så duktigt den tjejen!!

 

Och sist med inte minst - det jag kämpat för hela våren - Den stora Dagen och allt som hör därtill med tömning, laddning, smink, hårfix, nagelfix, blingbling, bikini, riskakor, nutella och jaaaa, listan kan ju göras hur lång som helst. Just nu rider jag på en endorfinvåg som jag aldrig önskar tar slut ;-) ♥

 

 

Det är inte lätt att hinna med allt just nu och då hamnar bloggen rätt så långt ner på min prio-lista. Korta jobbdagar och jobbveckor är underbart, men ack så mycket stressigare allt blir... Men också desto mer tid åt träning, vila och återhämtning! =)

 

Jag knep en plats till tävlingen i alla fall, 1 Maj släpptes ju platserna och det var först till kvarn som gällde. Jag satt uppe vid datorn redo att skicka in min anmälan när klockan slog 00.00. Plats nummer elva av trettio, och då anmälde jag mig på sekunden när platserna släpptes... Helt galet faktiskt! 

 

Dryga månaden kvar och jag försöker att hålla fokus på målet. Livet består inte av så mycket annat än egentid just nu - egentid på gymmet, framför spisen, på morgonpromenaderna, lite smått i solariet (som måste ökas om jag inte ska se ut som ett vandrande lik) och sovandes i sängen. Jag förstår inte riktigt hur sambo står ut...

 

Kroppen hårdnar mer och mer, även om man så lätt blir självblind. Men jag ber er - ni i omgivningen - kalla mig inte mager, smal, liten, tanig eller något annat sådant ord för jag jobbar för MOTSATSEN! Jag vill se muskulös, stark och välmående ut med en tight, snyggt tränad kropp. Jag har en månad kvar till tävling och behöver inte få höra att jag ser liten ut eller att "nu får det väl räcka".

 

 

 

 

 

 

 

 

Senaste dagarna har varit riktigt rktigt bra. Solen har skinit och jag har varit totalt fulladdad med energi - underbart! Träningspassen har gått över förväntan, både styrkepassen och min cardio... förutom igår morse då jag var så hungrig i min lilla mage att jag trodde jag skulle dö.

 

Idag tänker jag krossa jantelagen och faktsikt skriva att jag älskar mina armar som blir mer och mer välsvarvade ju längre in på dieten jag kommer... Det är ju så snyggt med muskulösa armar och jag är sååå glad att jag tagit mig så långt som jag faktiskt har gjort. Nu är det bara full fart framåt och i mål som gäller!