*puh*

Vilken dag! Stress, stress, stress för att hinna med allt. Nu ääääntligen har jag landat i sängen och jag vill inte gå härifrån - inte lyfta en fena.

Gå upp alldeles för tidigt - avklarat, Jobbdag - avklarad, träning i mega-tempo - avklarad, fira farmors födelsedag - avklarad, köra bil mellan alla platser (inte för fort?!) - avklarat! Tack o lov att det bara är en jobbdag kvar denna vecka. Jag vet en som kommer att sova gott inatt!

+&-

Dagens + & -

-
Helgen är slut
Dagens väder är meega tråkigt
Jag plockade fram vinterjackan imorse
Jag har sett snö
Jag är hungrig
Jag är galet chokladsugen - som jag blir (minst) en gång i månaden
Inga internetbokningar på jobbet fungerar

+
Snön har smält bort
Jag har en underbar träningsvärk i kroppen
Jag fick prata ett låångt samtal med min vän Louise på lunchen
Jag ska snart äta mellis & dricka kaffe
Jag ska träffa min Mysen idag <3
På torsdag åker jag med jobbet till Kläppen - Jippie! Måste göra efterforskning så att det finns ett gym där!


Tillbaka!

var mitt första träningspass på över en vecka avklarat. Det känns skönt att vara på banan igen och att ha tagit mig iväg till gymmet. Det blev ett lungt pass med lite blandade övningar för att komma ikapp med träningsschemat. Bröst, Djupet i ryggen, rumpa och vader fick sig en lätt genomkörare idag. Lite lägre vikter och istället några fler reps. Tanken är att gå på det vanliga schemat på måndag så fram tills dess blir det lite anpassning och nystart helt enkelt.

En dag som denna förstår jag hur lätt det är för vanliga "människor" - motionärer - att lägga av med sin träning efter en kort tids frivilligt/ofrivilligt uppehåll. Det blir tufft! Rutiner kan rubbas väldigt snabbt och då gäller det att bara göra som man har tänkt sig, utan att täka så mycket. När du väl är på gymmet har du halva jobbet gjort, även om det första passet kanske inte blir det bästa, så kommer det bli betydligt lättare att åka dit nästa gång du tänkt träna.

Första steget är oftast det som känns jobbigast.

Trots mitt stora intresse för träning och trots att jag inget hellre ville än att få åka till gymmet och pumpa muskler så kändes det lite jobbigt att behöva åka förbi lägenheten efter jobbet och styra riktningen mot gymmet. Imorgon kommer jag nog inte ens tänka tanken att det skulle vara jobbigt! =)

Det ska bli skönt med helg vänner, jag är helt slut efter denna vecka! Nu går jag strax och sussar, ska bara försöka få.i.mig.någonting.att.äta. Min mage är ju mätt!

Tycka synd

Just nu ligger jag i soffan med datorn i knät och tycker väldigt mycket synd om mig själv. Jag vill träna! Jag vill ju till gymmet och få dra o rycka lite i vikterna. TÅLAMOD! Vänta ut förkylningen! Tack och lov verkar mitt halsont börja släppa..

Jag tänker dessutom på mat. Jag tänker på choklad och glass och att jag lika bra kan passa på att äta allt jag vill eftersom jag ändå är sjuk och ändå inte kan träna eller göra någonting annat.. Haha! Knäppa tanke!

Lägenheten som vi var och tittade på idag var vääääldigt fin. Men det är mycket pengar, det finns ingen hiss, badrummet var fräscht men jag hade personligen planerat den annorlunda och det verkar vara en bra bit att gå till tvättstugan. Sånt väger in om man ska köpa en lägenhet för alldeles för mycket pengar. Samtidigt blev jag lite småkär i den... Vi har en del att diskutera ikväll, min Andreas och jag!


Reflektioner

Till skillnad från igår kändes det oförskämt lätt att gå upp ur sängen imorse, trots att jag ställt klockan en halvtimme tidigare än vanligt. Härlig känsla att vakna pigg, glad och riktigt utvilad!

Ansiktsbehandlingen igår var underbar! Jag tror till och med att jag lyckades slumra till där på behandlingsbänken. Medans ansiktsmasken gjorde nytta fick jag en ljuvlig hand- och- armmassage. Innan behandlingen blev jag bjuden på middag hemma hos mammsen och papps, grillad kyckling och en god, fräsch sallad. Det blev en god och nyttig middag, även om den inte stod med på kostprogrammet som Madde har lagt upp åt mig (bättre en middag än ingen alls). Ibland kommer livet emellan och då får man göra det bästa av situationen!

Tanken var att åka och handla lövbiff efter behandlingen så att jag har till lunchen idag. Då var det såklart slut. Nödlösning - mager nötfärs. Det får gå! Det är såhär livet är och alltid kommer att vara. Man måste hitta lösningar som får det att fungera. Har du inte tid att träna på vardagarna? Skaffa dig tid! Istället för att gå ut med kollegorna och äta lunch - laga matlådor, ät den på din plats och ta en promenad på lunchen. Lägg upp en plan och håll dig till den.


Jag vet, det kan ofta vara lättare sagt än gjort. Jag har haft ett jobb som har näst intill stressat ihjäl mig, då jag inte orkade med träningen, inte orkade bry mig om vad jag åt. Jag har haft perioder med hetsätning. Jag har haft perioder med ångest, perioder med känslan av att jag inte räcker till, med prestationskrav (nej, skolan var inget för en duktig flicka som jag). Skillnaden var att jag tog tag i min situation. Jag såg att jag inte mådde bra och tog ansvar för det, förändrade vardagen. En del saker å andra sidan kan man inte påverka.

Under hela min ungdomstid har jag haft väldigt, väldigt svår ackne. Jag har testat alla mediciner på marknaden, alla behandlingar som finns, alla produkter som finns. Jag har besökt hudläkare efter hudläkare. Barn stannade och pekade på mig --> "Mamma, har hon vattkoppor?". Jag tittade inte människor i ögonen, jag var skygg. DET om något var inte lätt - jag var knäckt. I flera år. Ge inte upp.


Redan efter två veckor på mitt nya kost och träningsschema känner jag att det finns människor som ifrågasätter mig och mina val. Som inte förstår sig på mig. Och nu går jag inte ens på diet! Jag har ingen bättre förklaring än: Jag vill det här! Jag vill känna känslan av att ha ett mål och nå dit. Idag mår jag bättre än vad jag någonsin gjort i hela mitt liv!

För ett tag sedan läste jag ett blogginlägg som Madde hade skrivit om varför man vill tävla i bodyfitness. Jag kan inte säga det bättre än henne, för hon har sattit ord på exakt det jag skulle vilja få folk att förstå, utan att alltid behöva förklara mig. Klicka på länken ovan, läs, begrunda. Du behöver inte förstå, bara acceptera.

Ett utdrag ur hennes inlägg: 
"Att tävla med sin kropp kan vara det mest utmanande man kan ta sig för. Att hitta ett mål, oftast flera år fram i tiden, som du strävar emot, tar små steg emot, ser i fjärran, och varje dag fortsätter att behålla ögonen på, utan att avvika. Det är inget för mesar. Det är inget du gör för att du är lite fåfäng och gärna skulle bli av med bilringen kring midjan. Det är blod, svett och tårar. Mycket svett. Sjukt mycket tårar."

Ditt liv blir vad du gör det till. Jo, det är sant! Ingen annan kommer att gå dina promenader, laga dina lunchlådor, sova dina åtta timmar varje natt, ta hand om dina barn, träffa dina vänner, söka dig ett nytt jobb. Men det finns människor som kan stötta och det finns dom som kan stjälpa. Omge dig med människor som tror på dig och som lyfter dig, det blir så mycket enklare då. Allt blir så mycket enklare då.






Perioder i mitt liv... - 10 kilo, + 14 kilo, Idag. Med finnar och ärr, och utan. Fejkad lycka, riktig lycka.


Det är ditt liv


Känslovåg?

Jag förstår mig inte på mig själv faktiskt... Vaknade upp imorse i min lägenhet, solen lyste in genom fönstret och fåglarna kvittrade - och jag kände bara en stor enorm ångest/panik komma krypande. JAg kan inte sätta fingret på vad det var, men jag tror det känds lite övermäktigt med allt som händer just nu.. Det är underbart och fantastiskt på alla sätt att jag nu äntligen har flyttat hemifrån, men jag tror jag har seperationsångest från min mami - min alldeles egna lilla mamma som jag älskar mest på hela jorden. USCH OCH FY!! Gick och köpte morsdags blommor till henne innan jobbet och började böla när hon öppnade dörren... <3 <3

Som sagt... mycket händer i mitt liv just nu. Mycke jobb, väldigt lite plugg i väntan på studenten som inträffar på fredag, jag har flyttat hemifrån till en lägenhet på fornminnesvägen - en 2:a på 65 kvm och igår hade vi personalfest med jobbet på ett gocart-ställe. Mitt lag vann såklart =D =D Sedan bar det av till Patricia för en jäklans massa dans med mina underbara kollegor. Jag har verkligen ONT I FÖTTERNA IDAG. Men det hör väl till??


Balans..

Att det ska vara så jäkla svårt det där med att hitta balans.. Jag verkar bara ha två lägen - antingen ett on eller ett off. Igår blev det alldeles för mkt för vad min kropp och hjärna klarar av, vilket resulterade i en heldag i systers soffa. Hon är klok hon, den där Veronica *ler*

Det hela handlar om prioritet... Jag har kommit fram till att Jag är viktigast i Mitt liv. Därför har Mitt välmående högsta prioritet.. Genom åren som gått har jag lärt mig (inte fullt ut, men en bit på vägen) att se mina egna varningssignaler och när dem börjar lysa. Igår var ett bevis på att jag för en stund har blundat för varningssignalerna och sprungit rakt förbi dem. Då går det som det går..




Nu är det förändring av situationen som gäller! Alla beslut som tas görs för min egen skull och för mitt välmående; som för tillfället är ett MÅSTE!

Jag säger det igen, just för att det är så viktigt:

Du är viktigast i ditt liv!

Terapi

Att gå i terapi väcker många känslor och tankar... Känslor och tankar som jag inte orkar med just nu, som känns otroligt övermäktiga..


Trött...

Jag är så extremt trött på alla de tankar jag står ut med... allt det som faktiskt plågar mig, som förstör min vardag.. Just nu orkar jag inte längre, skulle kunna göra ALLT för att få slippa det.. Kan inte ett antal år få räcka? Kan jag inte få passa det vidare på någon annan? Nej, det är precis som att det har blivit en del av mig, något jag måste stå ut med... Jag vill inte ha det så... But where to start? Vem finns där o kämpar brevid mig, vid min sida, när jag behöver det som mest? Vilket är det första rätta steget att ta? Om någon bara kunde komma med lösningen och lägga den i min hand. Om någon ändå bara kunde förstå.


?

ÅNGEST!!!!

Jag blir riktigt riktigt galeeeeeeen....

Äta upp sig själv??

Går det?? jag har inte testat, men just i skrivande stund är jag så sjuuukt galet jävla rastlös... Till lunch gjorde jag en omelett med tillbehör... så mat har jag fått i magen... Måste nog försöka ta mig ut i solen en liten stund, ta en liten promenad. Och kanske gå ner till centrum och sola lite solarium bara för att få tiden att gå... I don't know... Egentligen har jag tusen saker som jag kan göra för att få tiden att gå, men jag är övertygad om att inget av det kommer att få mig bättre till mods. Nu gäller det helt enkelt att boosta sig själv med energi och positivt tänkande.

Steg 1 får bli att byta tröja och sen gå ut med hörlurar i öronen!!

Steg 2 att komma hem igen.

Steg 3 att påbörja en matplanering inför den kommande veckan

Steg 4 att äta mellis

Steg 5 att faktiskt ta mig iväg till spinningpasset...

Efter denna 5-stegs plan hoppas jag att det känns lite lättare... Om så är fallet finns detta att ta hand om: Byta lakan i sängen. Fixa naglar o skit inför morgondagen (skolstart), planera inför veckan som komma skall, tex. med träning, jobb och övningstid inför Funky Kidz.

Sen hoppas jag att jag får en hääärlig kväll hemma i soffan framför TVn, tittandes på ngn bra film med en kopp te.



Så här tung känns dagen just idag

Att hitta lyckan...

Jag har tänkt på det själv, att vardagen snart är tillbaka och att det känns lite grått och trist. Alldeles nyss satt jag däremot i soffan en liten stund och läste igenom min nya ToppHälsa (nr 9). Egentligen brukar jag inte orka läsa dem långa artiklarna i slutet som handlar om psykologi, men idag tog jag mig tid till att göra det. Och jag blev glatt överraskad och faktiskt tom lite inspirerad. Visst har ni kanske lagt märke till att då man sitter i skolan räknar man gärna ner timmarna fram till den sista lektionen på fredagen då man sen äntligeeen får gå hem. Många vuxna (och även jag... - räknas kanske som vuxen?? =P) planerar och drömmer sig bort till semestern och resan som ska bryta hela vardagsmönstret... Artiklen jag läste frågar sig helt enkelt "Hur blir man lycklig i vardagen"?

I tidningen svarar en psykolog vid namn Titti att det faktiskt är mycket enklare än vad man tror. Har du sovit gott i natt? Har du ätit bra? Har du haft skönt sex? Bra - då är förutsättningarna för att du ska kunna känna lycka betydligt större. Lyckan sitter nämnligen i din kropp, inte i din karriär eller utbildning, miljonerna på banken, de långa resorna, den nya garderoben, huset vid havet eller ens i det där bröllopet med drömmannen. Hon avslutar med att säga: "Mår inte din kropp bra mår inte heller du bra".

Och hon har ju faktiskt rätt... Den första förutsättningen för lycka är just att ta hand om sin kropp och leva hälsosamt. Om man alltså ser till att inte brista i sömn, motion eller kost är sannolikheten oändligt mycket större för att man ska kunna känna lycka och glädje.

Titti tillägger också att man måste börja leta efter sina drömmar genom att fråga sig själv: Vad tycker jag är roligt? Vad är jag bra på? - Se till att lägga din tid och energi på detta. Det här påminde mig om ett inlägg jag gjorde här i bloggen för länge sen då jag skulle skriva min "tycker om lista" över aktiviteter / saker som jag tycker om att göra och som jag vill att mitt liv ska bestå mer av... Den får väl helt enkelt komma typ nu då:

Lista över trevliga sysslesättningar:

Ta ett långt varmt bad
Ta en joggingtur
Tänka på hur det ska bli när jag slutar skolan
Baka en kaka
Planera en dag med roliga aktiviteter
Ta en promenad
Planera en picnic
Tända ljus och njuta av stillheten
Göra manikyr/pedikyr
Göra hemmagjort godis
Ordna en myskväll hemma med film och chips
Göra en läxa i förväg
Prata i telefon
Titta i fotoalbum
Titta i resekataloger och hitta min favoritplats
Sortera kläderna i färgordning
Göra en födelsedags/julklappslista
Göra en lista på namn som jag vill att mina barn ska ha

Det var ett urval - jag får ge mig innan det här inlägget blir alldeles för långt =)



Ett steg till

Idag har jag ialla fall klivit upp ur sängen, till skillnad från igår. Jag har duschat, gått till centrum och köpt sushi. Jag har till och med tagit mig förbi Mysen en liten stund, vi ska fika lite senare i em...
Just nu längar jag bara bort.. e trött på att vara hemma, e trött på att träna..Jag orkar inte plocka i diskmaskinen, orkar inte bädda sängen, orkar inte ens röra kläderna som ligger över hela golvet.. Jag vill bara sova sova sova. Behöver nog få ladda om och skaffa mig lite ny energi. Mycket handlar nog om att jag vet att skolan snart drar igång. Att rutinerna och vardagen ska börja ta fart.. Hade önskat att jag vore klar med mina studier. Men dem är inte färdiga och jag kan inte annat än ta mig igenom det här året också. Det får gå.. Det hela handlar om inställning, för Kan, det gör jag... duktig i skolan har jag alltid varit.. men det är inget som jag längre måste bevisa för mig själv, vilket gör att motivationen tryter i backen.. Jag vet att jag tycker om mig själv och att jag är bra utan toppbetyg. För vems skull ska jag då göra det här??

ORKA


För vem?

Den här veckan har jag haft både teori och uppkörning. Jag klarade inte körkortet men det känns fasiken helt okej ändå. Direkt efteråt övervälls man av mängder med känslor. Jag känner igen dem där känslorna - exakt samma känslor som jag i så många år har känt när jag inte lyckats få MVG på ett prov utan "bara" fått VG. Jag märker hur jävla konstigt det e med det här med känslor... Tror ärligt talat att det här var gryyymt nyttigt för mig, att behöva göra om det jag tog på mig att klara. Vem e det egntligen jag försöker bevisa någonting för? E det för att vara duktig och bra inför andra? Eller handlar det om att jag ska bevisa för mig själv vem jag är och vad jag kan?

Go girl - jag är bra som jag är. Med eller utan MVG:n. Med eller utan Körkort. Med eller utan den snyggaste kroppen i världen. Ja till och med med eller utan smink *leer*.




Skulle egentligen ha bloggat för en timme sedan, men i söndags hittade jag till en ny internetsida som tyvär tar upp lite för mycket av min tid. Lite för mycket av min tid som skulle kunna spenders på promenader, gymmet eller till att glassa i solen - men va fasiken, vad gör man?!

Ska till centrum nu och möta upp syster, sen ska jag passa Emilia och gå en lång härlig promenix i den stekande solen... Lust o hänga med?? ;-)


Vad göra?

Att det aldrig kan sluta regna... Visst, jag kanske är lite extremt känslig just nu för det har faktiskt inte regnat i speciellt många dagar... Men ÄNDÅ. Det är faktiskt inge kul att vara hemma när det e sånt här väder, man kan lixom inte bara gå ut o lägga sig på gräset och vara så lycklig som man känner för. Såå, Frida - vad ska vi göra idag då?

- Vill ta en långpromenad, men vädret e usch. O att gå till gymmet e nästan ingen idé eftersom jag e lite kraxig o förkyld.

- Jag kan faktiskt ta tag i min klädhög som ligger på golvet....

- Bädda sängen (vilket e över efter 1 minut)

-  Jag har ett skolarbete kvar att göra i Hi A kursen som jag tentar upp, men jag vet att det inte är någon brådska o att jag har hela nästa år på mig. Kanske ska se till att börja lite smått iaf??!!

- Plugga körkortsteori - men jag har "bara" boken här hemma vilket inte ger en speciellt mycket. Det är frågorna man svarar på som ger en kunskap. Och då blir det en tripp till trafikskolan - lockande??

- Kanske höra av mig till syster och bebis så att jag iaf har någon jag tycker om att vara med....

Där tog idéerna typ slut... Men jag har en grej till som jag måste se till att fixa. Jag måste planera för min egna guldstund. Vad kan jag göra för mig själv idag? För att visa omtanke mot mig?? Måste nog suga på den karamellen ett litet tag ;-)

Life must go on

Däckade i sängen så fort jag kom innanför dörren här hemma. Oh my god. Snacka om tuff helg. Sömnbrist X 100 och lite bakfylla, lite smärtsamma tankar och tillsist en kropp som inte verkar lyda en. Helgen slutade inte i någon vidare toppform, men det är väl det man har måndagarna till? att böja sitt nya liv!

Så det kanske är det jag ska göra imorgon alltså. Gör om, gör rätt... Det är väl så deet brukar heta? Okej. Jag ska börja min Pär-fria tillvaro. Jag ska träna masssor för att jag älskar det. Jag ska plugga ordentligt inför utbildningen jag ska gå. Jag ska njuta av mitt liv till max. Jag ska omge mig med människor som ger mig kraft, energi och kärlek. Jag ska våga ta steget att påbörja relationer som jag länge stått och väntat på. Jag ska leva här & nu - plocka fram alllllllla papper från mindfulness utbildningen jag gick.

Jag, Frida Bodin, ska återigen bygga upp min tillit till mig själv, som under fyra månader har blivit rubbad, av en fegis dessutom, en person som inte kan tala sanning och inte heller stå för vad han gör. Jag vill försöka hålla ordning i mitt rum också för jag hatar röra, verkligen HATAR. Ändå är det precis det jag låter mig själv omges av. Varför då? För vems skull? 

Jag vet att det finns en massa saker som jag tycker om att göra. Jag ska skriva ner dem och göra en "tycker om lista" över aktiviteter / saker som jag tycker om att göra och som jag vill att mitt liv ska bestå mer av. Jag ska ta en stund på mig med att göra den, för att verkligen tänka efter. Sedan lovar jag att presentera den här, så att även ni kan få lite tips för att få livet att bli lite mer som man vill ha det. Och sen ska jag, i hemlighet, skriva en hets-lista om Pär. Bara för att jag ska kunna gotta mig lite i de negativa saker som jag har upplevt med honom. Det ska göra det lättare för mig vill jag på något vis tro *ler*. Ni vet den här tekniken med att affimerera; upprepar man saker tillräckligt många gånger blir det tillslut sanning. Vi får väl se ;-)



Det som rör sig i huvudet

Nu måste jag skriva igen, om allt som rör sig i mitt jävla huvud. Gruppmötet satte igång en massa funderingar och så kanske jag är i en period då jag berörs av saker och tar åt mig, vad vet jag. Efter min goda sushi blev det för mycket, alldeles för mycket. Jag har i en timme försökt trycka bort allting medans jag tittade färdigt på det sista avsnittet av the L word. Och nu vet jag inte vad jag ska försöka distrahera mig med.

Det gör så ont. Jag saknar Pär. Jag vill ha honom hos mig. Det här funkar uppenbarligen inte för mig. Jag försökte ge en hint om att jag ville träffas, eller iaf. prata. Antingen förstod han den inte eller så ville han inte förstå. Fast egentligen handlar det nog inte bara om honom och vår relation och att jag är kär. Jag är så sårbar just nu och vill bara gråta. Bland annat pratade vi om relationer och stress på gruppträffen idag. Vi uppmanades om att det är särskilt viktigt för oss att också ta itu med våran livssituation under den här långa perioden. Och som det står i papprena vi fick:
 
"Ingen annan kan åtgärda den (sin livssituation) än man själv, och det kan ha avgörande betydelse för möjligheterna till en bättre tillvaro"

Och sen försöktes det på att koppla stress till vikt och mat- och - ätbeteende. För att arbeta med att påverka sin viktbalans (förhållandet mellan intag och förbrukning) kan det av många skäl vara nödvändigt att också göra förändringar som syftar till att minska livsstress.

Detta startade ju såklart tankar som: vad har jag för livsstress i mitt liv just nu? Och vilka av dessa faktorer kan egentligen vara påfrestningar som kan rubba min egen jämnvikt. Jag vet svaret på det. Och det gör ont. FÖRJÄVLIGT ONT...

Om någon ändå kunde hålla om mig hårt, hårt, hårt och torka mina tårar.  

tankens kraft

Idag är det en sån här dag då jag tänker alldeles för mycket. Hela näsan e igentäppt av snor, jag e trött och godissugen som faaan och jag saknar en viss person alldeles för mycket. Det här är Inte hälsosamt.

Jag vill ingenting, inte prata med någon... inte träffa någon. Jag vill ligga i sängen och soffan heeela dagen och kvällen och (tyvär) hoppas på att någon hör av sig... ÅH, varför e det så svårt nu igen?? för att jag e kär, förälskar och förtjust i personen i fråga???? I guess so....

Idag kom även mina drömmar om lägenhet tillbaka, att skaffa mig mitt egna.. Kan inte släppa den tanken..


KBT

vaknade jag imorse också (haha, tur d vah??). Kände mig till en början pigg, slog upp ögonen när familjen började skramla i köket. Sedan kom "bakslaget". Jag drog täcket över huvudet en lååång stund. När jag väl gick upp märker jag att hela näsan är igentäppt och att halsen värker. KUL!!!! Jag har blivit en snorig zombie.....

Med förkylning och allt har jag precis bestämt mig för att stanna hemma idag, jag kommer ändå att få mera gjort här. (jag har ju redan tagit mig upp och mumsar frukost). Känns sååååå trist att jag inte har kunnat träna på fem dagar. Senast var i fredags!!!! Jag menar, jag var ju inne i värsta super-duper perioden. =)

Måste också berätta om gruppen som jag träffade igår. Vilken häftig känsla!!! Jag känner igen mig i alla på ett eller annat sätt. Behandlingen som vi kommer att genomföra (som också är ett forskningsprojekt) bygger på KBT och vi kommer att få med oss olika typer utav hemläxor. Känns verkligen som att jag har hamnat på rätt plats!! e överlycklig =)

På bussen in mot stan tog jag också tillfället i akt att ringa till chefen. Jag lyssnade för en gångs skull på min kropp (och på mitt plugghuvud som måste bättra på resultaten inför nationella proven). Har alltså tagit ledigt i helgen. Ska ringa moster och kanske komma på besök där?? BTW, jag "råkade" droppa in på Gina Tricot igår också *oops* köpte en massa fina kläder och även ett par jeans *se och häpna*, tänkte att jag ska ta mig ur träningskläds-träsket som jag går runt i för tillfället. Lägger upp bilder senare idag <3

Vårdepp?

Har precis gått  upp ur sängen och ätit frukost. Är fortfarande en zombie, fattar inte vad som händer med mig??!! Känner inte igen mig själv alls... Lr joo, börjar kännas som när jag hade min depression för två år sedan. Jag vill inte göra någonting just nu, bara ligga i min säng och dra täcket över huvudet. *snyft*!! Vill inte träna, inte plugga, inte göra någonting. Har arbete hela helgen med jag orkaaaar inte!!

Och som grädde på moset måste jag ta mig till stan idag, till ngt ställe som jag inte vet vart det ligger. Banhusgatan??!! aldrig hört talas om, och jag som är världssämst på att läsa kartor. Mamma kom och rädda mig!!!!

Ska vila ngn timme till, sen duscha och dra in mot staden. Med musik inpluggad i öronen!! Och kanske köpa en latte på espresso house i mörby... <3 Får göra dagen så bra som möjligt...
 


Tidigare inlägg
RSS 2.0