Intervallerna är igång

Färgen på ansiktet som mötte mig i hallspegeln bevittnade att *någons* hjärta fått jobba lite idag. Första intervallpasset och jag känner redan en hat-kärlek till det. Så obeskrivligt jobbigt att man vid varje intervall funderar på att ge upp. Men känslan efteråt slår allt. Endorfinrus, jag har saknat dig!
 
Har stått hela kvällen och fixat onsdagens och torsdagens mat & matlådor. Nu är det strax färdigt och jag har gjort blomkålsmos för första gången i mitt liv (blev något lös, måste låta vattnet rinna av bättre till nästa gång!). Återstår att se om det blir en hitt eller inte. Och nej, ni får inte se en bild på det för det ser ut som bebispuré a la bebispuré. Nödlösningen får bli broccoli om det inte skulle passa mitt tycke.
 
Något svettig, efter ett helt annat träningspass, ett helt annat år i ett helt annat land.
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0